En hel sida om resa-med-barn-bloggen.
Jag älskar doften av nytryckt tidning. Hit till redaktionen har just kommit ett rykande färskt nummer av Vagabond, och det är alltid lite känsla av julafton när vi får en sådan leverans.
I det nya numret handlar en hel sida om min blogg, där jag svarar på lite frågor och ger några resa-med-barn-tips. På Vagabond.se finns ju inte mindre än 14 bloggare just nu, och tanken är att presentera oss alla i tidningen framöver.
Jag packar upp mitt reseapotek efter Turkietresan – helt oanvänt denna gång. Skönt!
Det här är en liten checklista för vad jag brukar ha med mig när jag reser med barn:
Har jag glömt något?
Dagens Nyheter publicerade i helgen ett test gjort av Testfakta.
Läste ni testet av solkläder för barn i Dagens Nyheter i helgen? Det visade bland annat att några av plaggen ganska snabbt blir dåliga och tappar sin skyddande förmåga.
Sju olika märken testades. Bäst i test blev Kapp-Ahl – sämst blev Lindex. Polarn & Pyrets kläder hade sämst färgbeständighet. Men huruvida färgen sitter känns ju inte lika viktigt som det faktum att kläderna faktiskt skyddar mot solen.
Kläderna utlovar en solskyddsfaktor på 40–50 eller mer, men siffran gäller nytt och osträckt material. När man sätter på sig plagget sträcks tyget ut.
Jag gillar övertydliga skyltar. Man kan liksom inte skylla på att man inte förstod. Den här satt vid ingången till restaurangen på hotellet i Turkiet.
Illustration: Thinkstock
Bekännelse: Egentligen så gillar jag inte alls att resa med barn.
Jag gillar att komma fram – och att vara på plats. Men själva transporten är ju rätt jobbig. Visst kan det vara lite kul att kolla på flygplan och bagageband. Men större delen av resandet handlar ju om att stå i kö till passkontroller och säkerhetskontroller. Kånka och bära. Försöka hålla blodsockernivån på barnen på en jämn nivå, tristessen borta. Ingen ska vara törstig, kissnödig eller ha blöt blöja.
Inte spilla, inte tappa kritor under stolen. Inte störa den allmänna ordningen.
Det är ju så jobbigt:
– Att man måste smörja solkräm på barnen hela tiden.
– Att sanden klistrar sig fast överallt.
– Att man äter för många baklava.
Har ni också barn som kryper runt samtidigt som de sover?
Min son har fram tills han fyllde tre ungefär snurrat runt som en väderkvarn i sängen, så att han plötsligt har haft huvudet upp och fötterna ned. När han var ett år var det som värst, då brukade han ofta köra huvudet rakt i väggen – trots att han sov.
Vad gör man då när spjälsängen är urvuxen, men barnet är nära att dråsa i golvet titt som tätt?
Hemma kan man ju skruva fast kantbrädor och hitta hyfsat permanenta lösningar med spjälsängssidor och annat.
Bygger sandslott och badar…
… Och så en del annat, typ matar myror, klappar skalbaggar, somnar i spagettin, hittar på hyss och så.
Anton och Dennis fick hälsa på i cockpit. Det hör inte till vanligheterna numera. Men om man är tre år och blir hemskt besviken över att inte få en fönsterplats – och låter besvikelsen komma till uttryck genom att illvråla – då kan det hända att man får komma fram.
Vilken ängel till flygvärdinna! Tack tack.
Många knappar finns det.
Turkiet – poppis bland barnfamiljer.
Vi är ju inte den enda barnfamiljen som reser till Turkiet den här säsongen. Såg just ett pressmedelande från Supersavertravel som säger att bokningarna till just Turkiet har ökat med 127 procent vid just skolavslutningen, jämfört med samma period förra året. Och det är förstås barnfamiljerna som ligger bakom ökningen.
De stora researrangörerna har i princip samtliga med Turkiet på topp-tre över mest bokat sommaren 2013. Och det är ofta barnfamiljer som bokar Turkiet (eller så väljer man Mallis).
Vår egen bekantskapskrets är inget undantag.
Så udda är man!