Särskilt hårt slog viruset till mot järnvägsarbetarna i Norrland.
Under medeltiden spred sig pesten med skeppen från hamn till hamn. De oceangående segelfartygen såg också till att de europeiska kolonialisterna kunde sprida mässling och andra sjukdomar till ursprungsfolk runt om i världen.
Coronaviruset har i vår tid fått följa med flygresenärerna – och på så sätt spridit sig från land till land. Det var ju framförallt med hemvändande sportlovsresenärer från norra Italien vi fick in smittan i Sverige.
Om vi backar bandet 100 år till spanska sjukan så ser vi att den internationella sjöfarten precis som med pesten och mässlingen bidrog till smittspridningen. Men inte bara. Nu fanns ju ett modernt och snabbt sätt att snabbt ta sig fram också på landbacken: tågen.
Det är ingen överdrift att påstå att smittan spred sig till extra fort där det fanns järnväg. Sveriges stationssamhällen var hårt drabbade.
Epidemin som inte började i Spanien, men först rapporterades därifrån, räknas som världens hittills värsta pandemi med minst 50 miljoner döda, alltså fler än offer än vad som sköts ihjäl i första världskrigets skyttegravar.
Den drabbade människor över hela jorden och värst i isolerade områden, som hos inuitbefolkningen i Alaska och på en del Söderhavsöar. Där saknade ofta befolkningen helt immunitet vilket kunde leda till att nästan hälften av alla människor dog. Och dit kom den med resande i affärer och andra ärenden.
Sett till antalet döda är spanska sjukan den största katastrof som drabbat Sverige i modern tid med drygt 37 000 döda. Värst drabbades soldater som bodde trångt i militärbaracker – och SJ-anställda som konfronterades med många resenärer.
Särskilt hårt slog viruset till mot järnvägsarbetarna i Norrland.
Utanför Östersund hade bygget av inlandsbanan påbörjats. I en barack bodde fem rallare som alla insjuknade. I en tidningsnotis från den tiden berättas om bristen på mat, för överallt i bygden ”härjade epidemin och de friska voro rädda för smittan”.
Efter en tid dog en av rallarna, rapporterade tidningarna, ”och en annan sprang i feberyrsel ut, men hittade tillbaka till baracken och dog på golvet”. De tre andra överlevde, men var för svaga för att kunna ta hand om de döda. Liken blev liggande i baracken intill järnvägsbygget tills hjälp slutligen anlände.
Fotnot: Det här är början på det senaste avsnittet av P1-serien Räls som sändes i april i år. Jag är manusförfattare, berättare och programledare i ett – och Pernilla Ståhl har producerat. Här hittar du alla 10 avsnitten. Lyssna!
Dags att börja tänka på julklappar?
Varför inte min bok Ta tåget – på spåret genom historien, samtiden och framtiden. Skaffa den här!